amandalunberg.blogg.se

Hola! Om du känner dig lite småsugen på att veta hur mitt liv ser ut i Spanien så får du gärna hänga med här och läsa min onödiga men O så intressanta blogg!

Lärdomar och personliga förändringar och nya erfarenheter

Publicerad 2013-12-28 20:00:26 i Allmänt

Sjukt seriös och djup rubrik! I know! 

Här kommer iallafall en liten lista som jag började skriva på redan i somras. Detta för att saker jag har ändrat på och lärt mig under tiden jag har varit här inte skulle glömmas bort. 


-Laga spansk mat. Vilket jag har fått höra att jag gör sjukt bra
- Bytt min första bajsblöja någonsin. Trots fyra syskonbarn har jg på nått vis lyckats undvika detta innan. Absolut inte med flit! Icke! 
- Jag har ätit sniglar 
-Klarar mig bra ensam utan att känna mig ensam. Jag trivs bra i mitt eget sällskap och när jag kommer hem kommer jag nog respektera mig själv och tycka att det är skönt att vara själv.
-Spanska språket. När jag kom hit kunde jag inte ett ord på spanska men nu kan jag prata och ha en konversation med folk. Med några öl i kroppen så babblar jag på utan begränsningar. Fast kvalitén på språket är inte jättehög kanske vid en mer avancerad konversation. But still, jag klarar minsann av det! Vi ska även tillägga att här pratar de som den grötigaste skånskan så det är sjukt svårt att förstå vad de säger. Men nu kan jag till och med prata med den grötigaste tjejen i laget. Dock så är det inget avancerat vi pratar om. 
-Använda tandtråd varje kväll
- Blogga.
-Måla tånaglarna OCH underhålla så att lacket ser sådär snyggt och trevligt ut! 
-Komma i tid till jobbet. Det är inte så jättesvårt egentligen när jag sover på jobbet och chefen knackar på dörren när klockan börjar närma sig. Men i tid är alltid i tid så att säga.
-Köpt mina första romaner OCH läst ut dom.  Fyra nyanser-serien, och ja, jag va olyckligt förälskad där ett tag..
-Förvarar man kläder och skor på golvet i ett hus med fd gatuhund så blir det hundmat. Alltså har jag lärt mig att hålla bättre ordning efter mig själv! 
- Lärt mig se skillnad på de olika euromynten. Vilket, för ett otränat öga, kan vara väldigt svårt när kön är lång och frustrerad i snabbköpet)
- Jag har lärt mig Mallorcas karta och att det finns det finns så mycket mer än bara Palma Nova och Magaluf.
- Lärt mig sova i bilen oavsett vilken tid på dygnet det är.
- Lärt mig grunderna i salsa, vilket jag gärna visar upp när jag är ute och gör dansgolven osäkra.
- Från att alltid varit pratkvarnen i fotbollslaget hemma så är jag nu den seriösa och mogna tjejen som lyssnar när tränaren pratar. Om det håller i sig enda hem till Sverige och Vimmerby if känns dock osäkert.. 
-Jag har gjort egen rödbetssallad, sjukt imponerande eftersom att jag inte har något husmorsblod i mig..

Det är säkert hur mycket mer som helst som jag har förändrat och lärt mig. Men mitt minne är ju sådär bra men kort så jag kommer faktiskt inte ihåg.

Tack för mig, hej! 


En bild från häromdagen när vi gjorde oss vardagsfina! 
Kommentarer (0)

Panikinlägg!!

Publicerad 2013-12-27 20:14:08 i Allmänt

Okej.. Jag har ingen att prata med! Jag är ensam i lägenheten, Pötta är hos mys och Kattis och Bo(Fredrikas pärents). Min syster tittar som vanligt inte till sin mobil och mammas meddelande funktion på Facebook funkar inte.. Och ja, jag är för snål för att ringa och skicka sms! Därför har jag bett Pötta skicka ut panikmeddelanden åt mig till mamma och syster. Jag vill inte vara negativ men det ser inte så ljust ut. Jag har fortfarande inte hört nått på fem min..

JAG HAR PANIK! Jag vet inte vad jag ska ta mg till, Jag vill bara hoppa, stampa i golvet och gråta! 

Jag får inte ihop packningen! Båda väskorna har övervikt och handbagaget är för litet så där får det inte plats mer. Tro mig, jag har slängt saker och offrat grejer som jag egentligen inte vill offra men nu kan jag inte slänga mer saker! Jag blir så arg på mig själv för det är saker i väskan som jag knappt har använt här men inte kan eller vill vara undan hemma! Jag kunde ju lämnat det hemma istället från första början!!! Aaaaaah! 

Sen blir jag arg på alla idioter som fick för sig att börja spränga flygplan med hjälp av vätskor de hade med sig i handbagaget! För om lagen om maximala mängden av  vätskor i handbagaget inte skulle finnas så skulle mitt problem vara sååå mycket närmare en lösning!

Jag kommer alltså vara tvungen att betala massor pengar eftersom att jag har massor i övervikt. Pengar som jag aldrig kommer få tillbaka.. Funderar starkt på att gå och köpa en bagageväskornas rolls-Roys. En väska som bara väger 0,5 kilo. Då kanske jag kan lösa detta tillsist.. Jag som skulle spara mina sista eurosar till skidsemestern i Österrike.. 

Fan..

I know, här skriker det i-landsproblem men jag ville bara få det ut mig..

Det känns lite bättre nu, men bara lite.. 
Kommentarer (0)

Tack Ingvar och god jul!

Publicerad 2013-12-26 16:27:12 i Allmänt

Den årliga 26e december är här och sociala medier flödar som aldrig förr om borttappade ägodelar, hur dåligt folk mår och hur många antal flötiga pizzor de ska äta. Själv somnade jag innan barnen i soffan igår, något som Ines har mobbat mig för hela dagen. Har inte heller tappat bort några ägodelar under de närmsta 24 timmarna och är inte sugen på flötig pizza och tycker inte eller särskilt synd om mig själv. Men självklart tycker jag att det var tråkigt att missa juldagen hemma och träffa alla som vänder hem. Men jag är inte särskilt bitter. Det kommer fler sånna.

Julafton är var bara såå mysig! Kvällen började med, ett som vanligt, kaosartat Skypesamtal med familjen Lundberg. Jag fick se varenda av barnens julklappar in i minsta detalj trots dålig webbkamera. Alla pratade i munnen på varandra och inget vettigt blev sagt fast ändå så blev det det. Det kändes som att jag var hemma. Lundbergs = Kaos

Efter det lagade jag och Rodrigo sista julmaten och dukade fint och så åt vi när Martina kom hem efter jobbet vid 8 på kvällen. Julmaten var såå god! Jag hade gjort egen rödbetssallad och vi hade köpt sill, julmust, julskinka och Aladdin på IKEA. Tack Ingvar! 

Efter det öppnade vi julklappar och spelade Twister som barnen fick av Tomten. Kvällen avslutades med Benjamin Buttons otroliga liv. SÅ mysigt! Trots att jag är så långt hemifrån så gick jag verkligen feeling! Underbara familj! 

Barnen fick leksaker av mig och Rodrigo och Martina fick ett speciellt familjefoto från semestern på Mallorca i somras. När Martina öppnade blev hon jätteledsen och rörd för att hon tyckte att det var så fint och för att det påminde henne om mig för att jag snart ska åka hem. Så där satt vi och tjöt en stund på julafton.  

Mamma Ingela blev sjukt impad av att jag gjort egen rödbetssallad från grunden, jag också! Julsnapsen fick bli Absolut Vodka. Sjukt äckligt men det enda som fanns att tillgå! 

Så det var min jul i stora drag. 

God jul och god fortsättning! 
Puss

Kommentarer (0)

Last night out

Publicerad 2013-12-22 20:29:46 i Allmänt

Jag har redan börjat packa ner det som jag inte använder. Jag tyckte att det såg ganska ljust ut när första väskan var klar. Men sen uppräckte jag att jag på något sätt har 10 par skor extra nu som jag inte hade när jag kom hit i mars.. Jag har aldrig sett mig själv som tjejen som är svag för skor men tydligen.. 

Nu när jag står här och packar känns det som att jag nyss packade upp. Det är sjukt vad 10 månader går fort. Man säger alltid vid varje jul och nyår " herregud vad det här året har gått fort". Men det här året har verkligen gått SÅ FORT!! Det är så mycket som har hänt men samtidigt ingenting. Jag bestämde att 2013 skulle bli mitt år. Och det blev det verkligen. Jag har gjort saker för mig själv. Saker som jag velat göra. Jag har lärt mig att lyssna på mig själv och jag känner mig ännu mer självständig och trygg i det jag gör.

Iallafall..
Igår hade jag min last night out i Aguilas tillsammans med min kära lärare och vän David och några av hans vänner. Jag hade verkligen så himla roligt och mycket tack vare David. Han är den, utöver familjen, jag kommer sakna mest när jag åker. Men han har sagt att han tänker lära sig svenska och flytta till Sverige. Mitt uppdrag i detta är att hitta en lång blond blåögd svensk vikinglik pojkvän åt honom. Jag vet inte, men de växer inte riktigt på träd, inte i Vimmerby.. 

Lite lagom runda under fötterna! 

Puss
Kommentarer (0)

Blandade känslor..

Publicerad 2013-12-21 01:33:18 i Allmänt

Ni vet när man är så lycklig och glad så att man känner att man bara vill stå och hoppa och skrika ut sin lycka? Så är min hjärna just nu. Jag ska åka hem! Jag ska få träffa min familj och vänner. Jag har fått ett fast jobb som förmodligen varar enda fram till sommaren vilken jag är sjukt glad för. Jag kommer även förhoppningsvis få en tid till en specialist som kan hjälpa mig att gå ordning på min käke så snart som möjligt. Vilken lättnad! Helt fantastiskt! Jag känner att jag inte har varit mig själv på sistone då huvudvärken och värken i käken har blivit mer eller mindre konstant och värktabletter hjälper inte. Så ja, det ska bli jätteskönt att komma hem! 

Som sagt, hjärnan är hur glad som helst och jag känner glädjen och lättnaden sprider sig inom kroppen men sen samtidigt så så vill inte armar, ben och skrik hänga med. Jag kommer också behöva säga hej-så-länge (igen, det där återkommande hej-så-länge) till världens underbaraste familj. Jobbet jag har fått börjar den 7e januari och flyget går den 30e december. Jag hinner med att fira in den nya året med mina vänner hemma vilket jag är jätteglad för. Jag ser fram emot det jättemycket eftersom att jag inte har träffat dem på länge och några veckor in på 2014 så kommer vi alla befinna oss på olika ställen i världen. Men samtidigt så såg jag verkligen fram emot nyårsfirandet med familjen med druvor, cava och god mat. Och Sofia som skulle komma på besök och vi skulle ha en riktigt kul nyårsnatt här i Aguilas. Jag blev lite tagen på sängen nu och vet inte riktigt hur jag ska landa i detta. Jobbet som jag sökt hade jag givit upp hoppet på och hade siktat in mig på att komma hem iallafall tidigast mitten av januari och då vara arbetslös. 

Att berätta för barnen att jag helt plötsligt ska åka hem är jobbigt. Jobbigare blir det när jag får som svar att de inte vill att jag ska åka. Eller ja, Ines iallafall (trots vår osämja emellanåt. Jag visste att hon gillade mig hela tiden!) Astrid är en glad liten skit på alla sätt och har ett minne som en guldfisk, vilket är sjukt charmigt på en liten treåring! Men hon är liksom inte alltid med på noterna så att säga. Antagligen kommer hon gå runt i lägenheten och ropa efter mig som hon gjorde sist när jag var hemma i Sverige och hälsade på. Sen efter ett tag har hon förmodligen glömt att jag har varit här i 10 månader i hennes liv.. Hope not! 

Hur som helst, blandade känslor.. 

Puss


Kommentarer (0)

Du bloggar för dåligt!

Publicerad 2013-12-19 01:23:29 i Allmänt

Efter ett långt Skypesamtal med mamma och pappa (som kommer in i bild och i vanlig ordning säger: "Heeej Amandaaaa, det är pappaaaa här!" Jo jag ser det.. Och hör det.. Hej.. Jag älskar dig pappa!) iallafall.. I slutet av samtalet framför mamma lite fint att jag minsan inte har bloggat på länge. Nej så är det.. Jag har insett att jag är en humörbloggare/jojobloggare. Det går lite upp och ner så att säga. Ska försöka bättra mig igen.

Tänkte iallafall slänga ut ett litet urval ur min pysselportfolio av vad jag målar medans barnen ritar sina runda ringar som för övrigt är otroligt fina. Inget att underskatta alltså! OBS!! Ingen ironi här! 

Det är ganska länge sen men jag tecknade av min kära syster Johanna när jag var både arg och ledsen för hennes skull. Visst är hon vacker? 

Fick i uppdrag av Ines att måla av hennes målarbokssjöjungfru. Måste ändå säga att hon blev snyggare efteråt? 

Om någon härlig själ någongång skulle få för sig att göra en Disneyfilm om mitt onödiga men i så intressanta liv gissar jag på att i slutscenen när jag förvandlas till prinsessa skulle se ut ungefär såhär. Gigantiska ögon, lång och nätt hals, en smal smal midja som egentligen makes no sense till den gigantiska J.LO-rumpan. Sen tillägger vi kilometerlånga ben. Alltså precis så som jag ser ut i verkligheten också. Jag är fan i mej en san Disneyprinsessa! Ett orginal utan dess like! 

God natt mamma! 
Puss 
Kommentarer (1)

Mina år i hår

Publicerad 2013-11-29 22:29:42 i Allmänt

Skandinaviska tunna, blonda hårstrån i 9 månaders sol utan förnuft att ta hand om håret med hjälp av hatt och UV-skydd är ingen bra kombo. Sen till det lägger vi på en kort frisyr med olika längder som man försöker spara ut, det ser inte ljusare ut. Sen plussar vi på en spansk frisörska (som borde fundera på att konvertera till ett nytt yrke) som fullständigt misshandlar håret och förstör allt jag har kämpat för enda den håret klipptes av från första början.. 

På sista tiden har jag som sagt haft lite problems med mitt hår. Det är inte riktigt som jag vill, fast att jag inte ens vet vad jag vill. Men kanske helst av allt en frisyr där det är klippt utan att det finns hål där det fattas hår.. Damn you spanska hårfrisörska..!!! 

Jag fick för mig att en lugg skulle passa mig så jag hörde mig för med bildmontage hos min styleguru Mathilda Nilsson. Det hon säger är lag. Det som inte gäller för Mathilda, gäller ingen. Så är det bara! Jag fick till svar att jag är fin i båda men ser mer mogen ut utan lugg. Därför väljer jag att lyssna på henne eftersom jag alltid får misstänksamma blickar när jag ska in på någon form av tillställning som har temat här-får-ingen-minderårig-passera-och-samkväma-med-oss-över-18. Sen fick jag ett billigt tips om att bara byta snedbenan till mittbena. Sagt och gjort. Så blev det. Men hur jag än bär mig åt så blir den fortfarande lite sned.. Hur gör man?? 


Här är några exempel på hur jag har valt att tolka hårmodet under mina 21 somrar. Några med mammas hjälp vilket jag ser nu i efterhand inte blev så bra. Förlåt mamma men det blev ju inte så bra.. 

Och här rykande dagsfärsk bild från idag (det är jag som är den blonda). Lika som bär? Kanske inte men frisyren är ju nästan slående lik! Vet inte vem det är mest synd om, mig eller Jensa? Mathilda tyckte att jag var lite smålik Zlatan också.. Vet inte riktigt om jag tycker att det känns bättre? 

Det var det

God fredag! 
Kommentarer (0)

The lösssäsong is here!

Publicerad 2013-11-27 15:10:52 i Allmänt

Jag har aldrig haft löss. (Peppar, peppar, ta i trä!!) Egentligen borde jag ju köpt mig en lott på den tiden då jag var den som på lågstadiet var lekledare på rasterna för "Sno allas mössor" eller "byta allas mössor på hyllan". Jag vet min fantasi var lika humorbefriad då, om inte värre.. Förlåt alla i lågstadieklassen. Jag tyckte bara att det var lite kul just då. Men ni verkade ju också gilla det eftersom att alla hängde på. Eller bara för att ge igen? 

Här i Spanien så ligger lössen runt och de små vidriga äggen kläcks för glatta livet. Men som tur är så har de inte entrat det här hemmet än.. Eller jo..

Igår hade vi besök av Ines BFF och Astrids BFF som råkar vara systrar. De har varit i Barcelona i en vecka där deras mamma upptäckte att de hade löss. Inga problem att de kommer det var ju en vecka sen. Lössen är borde ju vara borta, right? 

Jag hälsar glatt på gästerna som rusar in på barnens rum där jag sitter och leker med Astrid. Efter en stund kommer Martina in: "Amanda, du vet väl att de fortfarande har löss?" "Eeeeehh alltså njaaee......... Är det okej om jag går ut ett tag?"

Jag tycker egentligen inte att löss är äckligt. Det är bara det att jag vill inte ha dem på mig. Mitt skandinaviska hår är redan så skört och tunt efter 9 månader i sol och om jag kan hoppar jag helst över att klia bort det sista som finns kvar. 

Jag ville inte visa mig svag så jag gick in på toan och tvättade händerna (ifall att jag tagit i något barns huvud) gick tillbaka in i rummet och satte mig misstänksamt en bit ifrån. För jag vet att lössen hoppar inte från kropp till kropp?

Inte nog med att barnen var här igår så går de även i samma klass.. Vi får väl se hur lång tid det tar tills lössen börjar ligga runt och gå från huvud till huvud i det här huset..

Nu är det väl bara en tidsfråga..  

Puss och usch! 
Kommentarer (0)

Vill bara åka hem

Publicerad 2013-11-25 13:39:11 i Allmänt

Jag trivs som som fisken i vatten här i Spanien. Jag älskar familjen som om de vore min egen, trivs bra i laget och jag ser fram emot mina spanskalektioner som min vän David hjälper mig med varje vecka. Känns som att jag på ett sätt skulle kunna stanna här hur länge som helst. Om jag inte skulle ha några större visioner eller mål med livet så skulle jag kunna stanna här och se till barnen enda tills de har slutat universitetet. Men nu har jag just det, visioner, drömmar och mål. Men för att nå mina mål och delmål så måste jag börja jobba så att jag kan spara undan pengar vilket jag inte kan göra här och hemma är det svårt att få ett så-länge-jobb som är mer en bara sjukvikariat. Därför hade jag planer på att åka till Norge efter årsskiftet men det verkar inte bli något med det.

Ni som har läst min blogg sen start vet att jag var med om en dykincident i början av juli då jag efter dyket inte kunde öppna munnen pga att käken hade låst sig. Nu, snart 6 månader senare kan jag fortfarande inte öppna munnen mer än 29 millimeter när det normala är ca 59. Pga att jag inte kan öppna ordentligt har jag svårt att äta(ses ibland som positivt då jag inte kan hetsäta), det gör ont när jag tuggar så jag får avstå från viss föda, käken hoppar och hoppar tillbaka när jag pratar och svänger med huvudet lite hastigt, jag har svårt att sova då jag är ett big fan av att sova på mage och då trygger huvudets tyngd på käken. Jag biter ihop tänderna snett vilket bara är allmänt obehagligt. Plus att här i Spanien så kindpussas alla, de flesta hårt, så varje gång jag träffar en ny människa grinar jag illa. Hur förklarar jag det på svajig spanska utan det låter konstigt och utan att få några svåra följdfrågor? "Alltså du luktar inte illa, jag har bara ont i käken.."

Därför blir det inget Norge. Istället ska de utreda vad det är som är fel och få det fixat. Jag vill göra det nu. Jag vill bara åka hem nu nu nu NU och få det fixat! Jag är trött på skiten! Jag har visserligen gått med det i 6 månader nu och skulle egentligen kunna vänta 1-2 månader men det är bara jobbigt nu när jag är på sluttampen. Det känns ungefär som när man var kissnödig när man gick hem från skolan när man va liten. Ju närmare man kom hemmet ju kissnödigare blev man, inte för att blåsan blev mer fylld under promenaden utan för att mentalt så visste man att man snart var hemma, snart fick man sätta sig på toan.
Konstig parallell kanske men jag vet att du som läser i detta nu förstår exakt vad jag menar! 

"Gapa så stort du bara kan"

Så nu har jag tyckt synd om mig själv tillräckligt. Allt känns mycket bättre nu..

Puss
Kommentarer (0)

#förrainlägget

Publicerad 2013-11-23 19:18:29 i Allmänt

Okej. Det var sent när jag skrev sist och jag inser nu att det inte var så lätt att greppa. Det slog mig verkligen hårt när min kära omtänksamma mamma skrev till mig: "Jag blev så orolig när jag läste att du kände dig ensam, hur är det? " Va? När skrev jag ensam? Va? 

Selfie har alltså blivit utsetts till årets ord det står lite till grund som ni förstår till själva inlägget jag skrev här om dagen. Ordets popularitet har ökat med 17 000 procent under året vilket fått Oxford Dictionaries att utse det till årets ord 2013.

Förklaring: 
"Selfie" är en förkortning av "self-portrait" som på svenska betyder självporträtt.
Ordbokens officiella förklaring är följande:
"Ett foto som någon tagit av sig själv, vanligen med en telefon eller webkamera och sedan laddat upp på ett socialt nätverk."

Där mamma har du alltså förklaringen till själva ordet "Selfie", inte att jag känner mig Selfie-> self-> alone-> ensam (vad jag tror är hennes möjliga koppling)

Jag tyckte bara att det var lite kul just då( ja, inser att min humor ibland sviker mig och är till min nackdel) Jag tänkte nog att hela världen skulle förstå exakt vad som försegår i mitt huvud. Tänk er alla Selfien som vi dagligen ser på våra sociala medier. Vissa stör och andra inte. Vissa mer och vissa mindre. Jag tänker mest hur det ser ut när personerna i fråga tar bilderna ser ut.  Varje gång man ser en person ta en selfie så kan man ju inte låta bli att bli lite fnissig. Jag vet att jag just nu sitter och kastar de största tänkbara stenarna i mitt lilla glashus. Klart att jag har tagit en och annan selfie och det kommer med all säkerhet bli fler genom åren. Senast så bestämde jag mig för att lägga upp mer bilder här på bloggen. Typ här-är-jag-och-utsikten, eftersom att jag ofta inte har någon med mig som kan fota just mig och utsikten. Dessa bilder kommer dock aldrig, förutom vissa eventuella undantag(kan ju inte lova nått) komma längre än den här bloggen. 

Det några Selfies som cirkulerar på våra sociala medier som jag inte riktigt begriper mig på. 

Ligger-och-sover-Selfien: Vem tror du att du kan lura? Alla vet att det är du som tar kortet, idiot! 

Har-precis-vaknat-Selfien: Ah fast eller hur? Eller inte!! 

Texten-hänger-inte-alls-ihop-med-bilden-Selfien


Sitter-i-bilen-där-bilbältet-tydligt-syns-selfien: Förstår verkligen inte syftet med den här bilden. Ja, du är snygg och stundtals till och med lite cool, men måste bilden nödvändigtvis tas i samband med bilåkning, just asking?

Duck-face-Selfien
Om inte Gud Herre Vår Skapare, eller vad man nu väljer att tro på, givit dig ett par läckra Angelina Jolie-läppar. Inse då bara dina tillgångar och begränsningar och försök inte skrynkla ihop nått som inte finns. Jag är ledsen men du är inte snygg när du gör så(om det är det du försöker uppnå)..du ser bara.. Konstig ut..


Så nu har jag förklarat mig. Hoppas dock att ingen tar illa upp. Här kommer en liten *klackspark*! 

Puss
Kommentarer (0)

Årets ord är..

Publicerad 2013-11-22 00:30:14 i Allmänt

Det är alltså spikat. Efter en lång omröstning är årets ord  äntligen korat! Det är med stolthet jag presenterar. Årets ord 2013 är....(trumvirvel).... #SELFIE!!! 

*Applåder*

-Säg mig #Selfie, hur känns det? 
- Alltså shit herregud! Jag trodde aldrig typ att jag skulle bli så stor! Ursäkta mig, kan du backa lite du obetydliga prisöverlämnare?

Tack.. Vart va jag nu? Jo juste! OMG! Eeeeehh vet liksom inte alls vad jag ska säga liksom! Det började ju bara som en liten grej liksom. Aaaahhhh! Shiit! Hiiii! Okej men jag vill iallafall tacka min familj och mina vänner som hela tiden har funnits där för mig. And to my international friends out there, #Picoftheday,
#Fitspo, #Thinspo, #Instagirl #Tagsforlikes to just mention some of you, I wouldn't stand here without you! You guys mean so much to me! Thank you!!!! I'll be by you're side forever!!! 


- Tack och återigen grattis..

*Applåder*






Kommentarer (0)

Monster High -> Barbie 2.0

Publicerad 2013-11-18 10:22:13 i Allmänt

Måndag morgon och jag sitter här i fåtöljen med mitt te. Hösten har verkligen kommit hit nu och jag fryser konstant. Jag går runt i min zipperal 23,5/7(törs inte hämta och lämna barnen i rosa zipperal. Finns en stor risk att jag blir idiotförklarad) 

I helgen jag målade Ines till en av hennes största idoler. Catty Noir i Monster High. Monster High is the shit om man är mellan 5 och 10 år just nu. Kan man inget om Monster High eller äger något som har med Monster High att göra, t ex docka, väska, smink, spel, filmer etc, då är man inte specialcool. Det är typ Barbie 2.0
Delar av gänget. Kan tillägga att jag kan alla namn, hur cool är jag? 

Caty Noir originalet 
Strike a pose! Hon stod och beundrade sig själv i timmar i spegeln. "Amanda, jag får sova i det här! Visst?!?" Nja.. Jag vet inte om det är en sån bra ide.. 



Kommentarer (1)

Blogga mer!

Publicerad 2013-11-15 13:42:07 i Allmänt

Okej. Jag ska verkligen bättra mig när det kommer till bloggen. Mest för min egen skull för att bloggen är ett bra sätt att i framtiden kunna gå tillbaka och minnas hur de små sakerna som händer här. 

Nu har kylan slagit in och det är jacka eller tjocktröja på kvällstid. Jag och kidsen brukar gå till strandpromenaden på kvällarna och åka inlines, minimotorcykel, kickbike och öva på att cykla utan stödisar. 

Seriöst! Hur svårt ska det vara att lära sig cykla? Det sitter liksom i ryggmärgen så hur förklarar man? Man bara gör ju! Jag vill passa på att ge min mor och far en eloge som har tränat med FYRA STYCKEN barn utan att bli tunnhåriga i förtid. Tack <3 

När Ines och jag har blivit tillräckligt  osams angående cyklingen så brukar barnen skjutsa mig på Astrids lilla motorcykel så att de nästan kissar på sig av skratt tills den går sönder. Då går vi över till kurragömma.. Tills Ines blir sur för att hon inte hittar mig trots att hon fuskar. Då går vi hem..och gör läxorna. Vi kämpar verkligen. Hon kämpar och är så duktig. Jag menar jag känner igen mig, läxorna va ju det värsta i världen. Sen att lära sig att läsa från grunden. Jag är inte alls avis! Fröken Ines har dock ett tålamod som inte är större än en knappnål så även här blir vi(läs hon) osams. 

Det låter kanske som att vi inte gillar varandra men det är tvärt om. Här om dagen hörde jag Ines säga till Martina i köket. "Mamma, du vet väl att Amanda är min syster?" Martina:"är det för att du älskar henne så mycket?" Ines:"Ja" och så fnissade hon lite.

Och igår sa hon. "Amanda, du vet väl att när du får barn. Då blir dom mina kusiner!" Så från och med nu har jag spanska systrar och mina barn blir deras kusiner.. Hur det nu går ihop? 

Ines fotografering AB Försöker få till ett bra foto på mig och Astrid men det går sådär som ni kanske ser..
Astrid en liten pajas. Ines, sjukt medveten. Kommer förmodligen sluta som skådespelare när hon kommer upp i åldrarna! 

Un beso! 
Kommentarer (1)

Mitt hjärta kommer alltid slå extra hårt för dig Cleo!

Publicerad 2013-11-09 01:56:31 i Allmänt

Ni vet den där rackarns hunden  Cleo som har fyllt de flesta blogginläggen här? Ja, hon. Det blir inte så mycket mer med det nu.

Över bara en natt ändrades hon till världens lyckligaste hund till världens sjukaste. Jag har aldrig sett ett djur i ett sånt dåligt tillstånd förut. I torsdags förmiddag blev hon dålig så att hon inte kunde resa sig upp själv, vägrade äta och spydde så fort hon fick i sig vatten.

Jag var ensam med henne hela dagen igår och idag. Vad skulle jag göra? Jag såg att hon led. Det är ju vi som håller ihop. Vi är ju palls. Det är ju faktiskt henne jag hänger med mest av min tid här. And I did what friends are for. Vi låg tillsammans på mattan på barnens rum och bara sket i våra dagliga rutiner vad det gäller promenader, träning, mat och bokläsning. Där låg vi, tätt, hon och jag.

När det kom till så sent som ikväll så insåg vi att hon kommer inte klara natten. Ja, vi har varit flera vändor hos veterinären de har haft olika teorier om virus, magsjuka, bakterier men ändå så har inga drastiska åtgärder åtagits. Martina tog Cleo till veterinären för att få dem att ge henne dropp. Jag hjälpe Martina att bära Cleo till bilen. Hon var så svag och kall. Bara skinn och ben. Jag ville egentligen inte säga hejdå men var så illa tvungen.

30 minuter senare ringer Martina och säger att hon inte klarade sig. De hann inte ens sätta in droppet..

Det är så sjukt. Hur det bara kan vända? Vad hände egentligen? Det gick så fort?

Jag har skrivit mycket om henne i bloggen men det har varit för att hon har i mellan åt varit det mest händelserika i mitt liv. Egentligen är det inte så negativt som det låter. Jag har verkligen trivts i hennes sällskap. Hon kom hit till familjen i maj och då bestämde jag mig för att inte bli allt för fäst vid hundskrället för att jag visst att jag kommer inte vara här förevigt. Och jag har lätt för att göra just det, fästa mig. Cleo blev inget undantag och så blev det. Vi har hängt ihop varje dag sen i maj förutom när jag var hemma i Sverige (då hon förövrigt var helknäpp för att jag inte var hemma). Vi har promenerat ihop, sprungit ihop, styrketränat ihop, lagat mat ihop, tvättat ihop, städat ihop, kollat på tv ihop, solat ihop. Eller ja, hon har väl mest tittat på. Men ändå. Grejen jag vill komma till att vi har haft varandra enda sedan i maj, småpratat lite, stört oss på varandra. Vi har hängt utan att den där pinsamma tystnaden tränger sig på.

Varje kväll har hon legat vid min sida när vi kollar på TV. Ikväll sträckte jag ner handen flera gånger för att klappan på henne men insåg varje gång att hon inte var där och hon aldrig kommer vara det mer. Hon skulle ju vara hunden som i flera år framöver skuttar av glädje för att jag kommer och hälsar på familjen.

Jag gillade verkligen henne och jag vet att hon gillade mig med. Trots att jag bestämde att jag inte skulle så såg jag nog sett henne lite som min i alla fall.

Älskade skoätarhund. Ditt liv blev alldeles för kort. Men jag tycker ändå att vi tillsammans hann fylla det med många bra saker, härliga skratt och stunder. Saknar dig redan! 

 

 Här är lilla Fiscleo som ganska så nyhemkommen i maj
 
Hon tyckte egentligen aldrig om det där med foton och poser.. Förlåt
 
Puss på dig min skithund du kommer alltid ha en plats i mitt härta  <3
 
PS. Astids stora nalle som du alltid brukade ligga på luktar fortfarande du och när jag håller i den känner jag fortfarande din värme. Ska begära ett strängt tvättförbud på den! DS
Kommentarer (0)

Detta har hänt, i bilder

Publicerad 2013-11-02 20:08:00 i Allmänt


Pötta var den som så vänligt i hemlighet kom och hämtade mig på Växjö flygplats. 


Första kvällen födelsedagsöverraskade jag och Mathilda  min fina storasyster som fyllde 24 år. Jag måste nog vara den bästa födelsedagspresenten jag någonsin har gett(jag vet att det heter givit) någon!

Vi hängde på ALV med mina syskon och alla små crazy ungar! Dock så tror jag att jag tyckte att det var roligare där on vad de tyckte.. Här är vi lite starstrucked på Ida, omg en kändis!!!

Vi provade Lilla Gubben, han håller! 


Johanna provade på det där med getmjölkning


Jag och Smilla gjorde eb spontan liten photosession i kyrkparken



Väl i Spanien igen varder dags för Haloweenparty. Dock somnade den lilla häxan innan så vi fick stanna hemma. Happy Halloween så att säga..


Astrid fyller 3 år idag. Då var det ansiktsmålning som stod på schemat. Här är storasyrran, sjukt besviken och arg för att hon inte fick öppna Astrids paket. Happy Halloween så att säga..


Bakade världens fulaste treårstårta. Skyller på den spanska grädden. Happy Halloween så att säga..

På kalaset bakades jag cupcakes med barnen. Ja, jag gjorde en ful tårta! Men det är inte jag som har dekorerat cupcakesen, lovar! 
Kommentarer (0)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela