Dags att börja dejta tydligen?
Dejta.. I Spanien.. Det är något som för mig inte riktigt går hand i hand. But whyyyy not tänker ni? Kryllar inte Spanien av heta spaniorer med vackra ögon och solkyssta kroppar? Jo så är kanske fallet, men nu råkar det vara så att Aguilas har visat sig vara staden som Gud glömde. Det finns liksom inga heta Adams, bara en och annan snygg Eva.. Hur det nu gick till?
Men nu är det så att människor i min omgivning tycker att det måste hända lite grejer i mitt onödiga men O så intressanta liv. Så, Martina(min spanska mamma)s kompis från Sverige har fixat två blinddates till mig här i Aguilas.. Men hon är ju från Sverige, hur känner hon Aguilasboys tänker ni nu? Jo, hon är medlem på en dateingsite där hon har kommit i kontakt med en av killarna. Vad jag då var tvungen att göra var att gå in på denna sida och bli medlem för att se vad det va för nått som hon hade hittat ute i cyberrymden. Min profil blev direkt kontaktad och besökt..
Första konstaterandet:
Vad är grejen med spanjorer och deras verklighetsuppfattning när det gäller profilbilder och övriga bilder? Någon måste lära dom hur man marknadsför sig med hjälp av bilder annars kommer de bli forever alone! Sorgligt men sant!
Andra konstaterandet:
Tror spanjorerna allvarligt talat att man nappar på när det första som skrivs är: Hallå där snygging, hur är läget? Kom igen.. Radera radera radera!
Tredje konstaterandet:
Det hör egentligen ihop med första konstaterandet men det var så ständigt återkommande så det fick bli ett eget. Vad är grejen med spanjorer och snabba brillor? Återigen, jobba på marknadsföringen!
Ja den ena killen hade snabba brillor på sin profilbild och även att han har skrivit till mig så går han genast bort! Så hej med dig!
Den andra, som inte fanns på dejtingsidan(vilket bara det är ett plus), har Martina bestämt att jag ska kontakta. Men alltså jag vet inte.. Att ta kontakt känns lite sisådär inte min grej.. What to do?
Alla boyzen nedan går iaf direkt bort!
